Det
är för att du aldrig följer ett recept när du lagar mat, sa tante I, vilket hon
har alldeles rätt i, men jag protesterade förstås.
Tog upp exemplet med fläskfilén i té, Darjeelingté, fläsket som jag snart är beredd att börja tillreda, det som ska koka på svag, svag värme i 6-8 timmar, om det var i ugnen eller på spisen framgår inte av receptet, men det kan man väl göra lite som man vill med?
Sen ska man tranchera köttet i lövtunna skivor och hälla över en sås som består av hälften japansk soja och hälften något annat, det hette något på Marin så jag googlade, receptet har jag råkat slänga.
Hittade ett tryck av Marino Marini, det skulle passa bra på en vägg här någonstans, bilden har jag lånat från Metropol, om det kan användas som ingrediens till en sås vet jag inte (ännu).
Tog upp exemplet med fläskfilén i té, Darjeelingté, fläsket som jag snart är beredd att börja tillreda, det som ska koka på svag, svag värme i 6-8 timmar, om det var i ugnen eller på spisen framgår inte av receptet, men det kan man väl göra lite som man vill med?
Sen ska man tranchera köttet i lövtunna skivor och hälla över en sås som består av hälften japansk soja och hälften något annat, det hette något på Marin så jag googlade, receptet har jag råkat slänga.
Hittade ett tryck av Marino Marini, det skulle passa bra på en vägg här någonstans, bilden har jag lånat från Metropol, om det kan användas som ingrediens till en sås vet jag inte (ännu).
För någon Marinisås hittar jag inte, varken på Google eller på ICA, jag måste nog bege mig till Japanska Magasinet – finns det kvar?– annars kunde man ta saké i stället och hälla över lite rostade sesamfrön, vilket man visst skulle göra i alla fall. Och sen, sen fick jag receptet på den inkokta Valborgslaxen.
Det utgår också från några liter vatten, diverse kryddor, en näve vardera, en hög morotsslantar, en kruka lagerblad, gul lök, eller rödlök (varför särskrivs gul lök, men inte rödlök??) och sen ska det hela koka en timme eller två.
Det ska koka i en STOR gryta, skrev E, jättestor.
Jag funderade över HUR stor?
Som en jättegryta?
Så stor att man måste klättra på stege för att nå locket och sen blicka ner över kanten mot den kokande laxbrygden?
Antagligen.
Sen häller man i laxen, skrev E och sen ställer man sig att titta på den, bara titta.
Se men inte röra.
Just precis exakt i det magiska ögonblick då brygden börjar avge bubblor släpar man jättesnabbt jättegrytan från spisen, jag räknar med att de kan behövas en tre fyra man för att klara av det handgreppet.
Därefter ska det hela stå still i tre fyra timmar, man kan begrunda sin skapelse då och då, inte mer än så, se men inte röra.
Slutligen lyfts laxen upp ur sin jättegryta, här behövs nog en mindre grävskopa har jag räknat ut.
Jag har hyrt en till den sista söndagen i maj, en liten trädgårdsgrävskopa; då ska vi ha vårpyssel i trädgården, gräva diken, kratta grusgångar, olja dörrar, kanske koka in lax också.
Men det är flera veckor tills dess och auktionen på Marini går inte ut förrän på måndag, och jag ska bjuda på middag i morgon efter jobbet och vad ska jag då röra ihop?
Äh, det får bli en skock pilgrimsmusslor, det brukar funka, det är kameleontmusslor, de passar till allt, möjligen inte till vildhavre men jag kanske skulle griljera dem i Darjeeling?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar