söndag 24 mars 2013

Bara 23 saker kvar, kanske 25


Jag håller på att utbilda Moster M till antikhandlare i gammal textil och berättade idag att förr i tiden brukade man krusa örngottsbanden.
Och visade upp en samling, det var nog en arton nitton dussin, alla banden krusade.
De måtte ha legat där i den gamla soffan sedan den tid då släktens sista kallmanglerska och örngottsbandskruserska gick ur tiden. Det gjorde hon 1979, hon hette Greta.
Slänga? Ge till loppis?
Vi bestämde oss för att dela upp fyndet under den ståndande påskhelgen när även lilla C ansluter.
Tills vidare rullar det runt i tvättmaskinen.

Idag gick vi loss på skivsamlingen också, nästan grät när vi lät en trave klassisk musik möta sitt öde i en container.  Massor av fin musik, massor.
Men ingen tycks köpa klassiskt på vinyl idag.
När vi kom till Stairway to Heaven, Whole Lotta Love, David Bowie and all that Jazz, Duke Ellington och Jan Johansson, Jacques Brel och Boris Vian, då sa Moster Malin:
Nu googlar jag fram en uppköpare. Köper han inte det här får du köpa en gammal skivspelare, sådana finns, det har jag sett.
Uppköparen hade söndagsöppet och gick noggrant igenom de två proppfulla Ikea-kassar med pop/rock/etno/jazz vi sorterat ut.
Han köpte två skivor: En dubble-LP James Brown och en/någonting … typ Miriam Makeba, African rythms… men inte Miriam Makeba själv.
Vi fick 40 kronor.
Nu måste jag köpa en skivspelare. 

2 kommentarer:

  1. Âh. Jag fick nyligen en packe manglade och stärkta kökshanddukar som legat i liknande gömma. Förunderligt!

    SvaraRadera
  2. Men va' kul. Det är nåt visst med det där gamla hantverket. Och jag pratar mig varm med döttrarna att förvalta det där arvet. Men manglar är nog ett verktyg som snart hamnar på museum. Är så glad över att vi har en i huset. Så ska jag spara en liten hanterbar trave !

    SvaraRadera