Sillpriser

Vi hade våra uppdrag inför midsommar, Moster M och jag, sill var ett av de viktigaste.
Jag gick till Konsum och köpte tre burkar för 20 kronor styck.
Senare såg jag att man kunde köpa tre för 10, om det nu var på ICA eller Hemköp.
Men Moster M, som låg ett dygn före mig i tidtabellen, skickade ett SMS från Arlanda.
Jag har handlat, tre burkar för 189, på extrapris, skrev hon.

För sent.
Jag hade redan packat ner mina sillburkar och lite annat smått och gott, jag checkade in 37,5 kilo, inklusive äggkoppar och champagneglasen Lilla C fick till studenten, lite annat Orrefors och diverse Kosta Boda och mycket annat jag har varit förvaringsplats åt.

Vi kompletteringshandlade sedan på Safari i Oyrane center där i Arna. Lite dill, lite potatis, en kruka gräslök och en bytta gräddfil och lite så.
Det kostade 692 norska kronor.
Jag blir galen så dyrt det är där i Fjordlandet.
Finns det inga turiststipendier att söka?

Så var det ju det där med midsommarblomster. 

Kransar, de sju sorterna att lägga under huvudkudden.
Moster M hade reckognoserat, hittat smörblommor och hundkex, inget annat.
Vi gav oss ut på expedition i vildmarken och fick helt plötsligt syn på lupiner och klöver.

Moster M rusade rakt ut och rasade rakt ner i blötlera och måste slitas opp, fem minuter till och hon hade stått med lera till knäna och jag hade fått fiska opp henne med grävskopan. 

Lilla Milla gillade inte sill, tog sig om öronen och sa aoua.
Jag trodde det var hawaianska, men det var öroninflammation.
Som tur var hade jag köpt med en hatt till henne för att lindra verkningarna av atlantvindarna när de drog in.

För de drog in.
Jag hann vara fem timmar i Bergen innan det började regna och blåsa, jag tror det är rekord, jag tror det är meningen att det ska regna och blåsa när jag är där.
När jag kom hade man haft ungefär tjugo dagar och fem timmar utan nederbörd.
Rhododendronskogarna blommade majestätiskt, sträckte sig mot midsommarhimlen och njöt av nattljuset.

Lilla Milla har ju fått för sig att hon ska flytta närmare stan, inte minst för att få tillgång till bättre kommunikationer. 

Vi gick ut på tur och jag fick för första gången, med egna ögon, se tåget.
Det går bara på söndagar, det går bara en gång om dagen på söndagarna. Man kan bara åka i tredje klass, och vart man än ska tar turen ett par timmar. Visserligen kan man beställa en tre rätters, men om man ska vara i barnehagen klockan sju om morgonen, måndag till fredag, så nja.

Förstår att hon ser fram emot en ny plats i livet och att bara behöva gå 25 meter till dagis, och att inte behöva slita upp mor sin så tidigt om morgnarna som nu.
Jag körde dem till barnehagen i går morse, klockan 06.53 satt vi i hyrbilen, den kostar ungefär som en tjugo trettio sillburkar från Arlanda, men just inte så mycket mer än så.
Dock ser även jag fram emot att kunna ta mig fram med flygbuss och bybana till priset av en sillburk, eller möjligtvis två.
”Nu är det bara 14 dagar kvar med det här gryningsslitet”, sa lilla C.
Och idag är det inte ens det.