Vi har fortfarande en lägenhet till försäljning här i föreningen.
I dagens tidning läser jag om bostadsbristen, det är ingenting vi har märkt av när vi kallat till visning. Trots sekelskiftesromantiken, strandläget med bryggor, båt och park, trots närheten till pendeltåg och buss, trots närheten till en mycket uppskattad restaurang med närodlad meny och jazz på verandan.
Och trots att promenaden till pendeltåget, som bara är 250 meter lång, kantas av en boulebana, en konsumbutik, en blomsterbutik, en inredningsbutik, en libanesisk kolgrill, en italiensk delikatessaffär, ett gym och ett av länets bästa caféer.
Måste alla bo på Skånegatan?
Här på gården krattas alla fjolårslöv, det fixas och pyntas för fullt inför omvisningen på söndag, alla utom jag som blir kallsvettig bara jag går till soptunnan.
Jag har bara plockat undan en tavla i källaren som grannarna tröttnat på, en tidig Maya.
Och ställt in Paganinikontraktet i vår gemensamma deckarhylla.
Plockat med mig en PD James upp till soffan.
Förkylningsdagar är deckardagar, tidningsläsardagar.
Såg under min morgonläsning att det är en konsert i Berwaldhallen med verk av Belá Bartok i slutet av april.
Kanske något att slå till på.
Skulle nog inte ha sett det, lagt märke till det om jag inte hade bläddrat mig igenom den där thrillern igår.
Intrigen, the action och allt det där, det fastnade inte.
Men de små passagerna om musik gjorde det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar