Så mörkt som det är

Så ligger det nya året framför oss.
Kan inte begripa vad det kan bli av det, så mörkt som det är.
Jag vet att det har vänt, att ljuset är på väg tillbaka.
Men det märks inte så mörkt som det är.
Mörkt som blodpudding.
*
Sitter i djupa funderingar.
Det är lätt hänt att de blir för mörka i blodpuddingsmörkret.
Det är fortfarande ljust i New York tänker jag, lunchrastljust.
Jag är inte på Svalbard eller i Kiruna just nu, tänker jag, förtjust.
Men är det verkligen mörkare där?
Är det inte lite filmjölksljusare?

*
Om jag hade något vett i skallen och i benen skulle jag ge mig in till stan och gå på salsaklubb.
Men det är för mörkt.
Eller gå ut och gå med hunden jag inte har.
Men det är för mörkt.
Istället för salsaklubb eller promenad borde jag åtminstone sätta en penna i munnen. Låta den hålla mungiporna uppe. Det lär fungera lika bra som ett äkta leende.
Men pennan är för mörk.

Testa Mozarteffekten med Youtube?



Yes!
Det fungerar, det fungerar lika bra som en penna i mungipan, det fungerar nästan lika bra som lite salsaeffekten med Youtube.

*

Men Du Milda Madonna vilka nyårslöften jag skulle behöva avge och hålla och verkställa innan jag kommer i närheten av den här klassen.



Enklare då med blodpudding, filmjölk och lite vanligt jolmigt januarimörker.