söndag 1 januari 2012

Nyår i Bergen




Baby M lät flyga in ett par specialtränade nyårskockar nu till helgen.
Jag var en av dem.
Dame E den andra.
Och med 72 kilo incheckat bagage vaskade vi fram en hyrbil på Fleslands flygplats.
En Peugot med automatisk parkeringsbroms, precis som den automatiska parkeringsbroms jag har på min Passat.
Trots dessa medhavda 72 kilo behövde vi kompletteringshandla på Kiwi.
Kaviar och krutonger.
De skulle ha öppet ända till klockan sex på nyårsafton - oj! - så jag tvärnitade där.
Alla andra Kiwis och Mangos och Safaris kanske redan hade stängt.
IKEA stängde redan klockan fyra.
Baby M var en av de sista att släpa sig ut därifrån.



Så, för att inte riskera att bli utan kaviar och krutonger tvärnitade jag.
Parkerade precis där det passade mig, i en liten liten uppförsbacke.
Men det passade inte parkeringsbromsen.
Eller om det var växellådan.
För när jag skulle tråckla mig ut hade jag två val:
Köra rakt fram och runt, men då skulle jag ha fått köra rakt in i bilen framför oss och fösa den framför mig i svingen.
Och i regnet.



Eller ringa Peugot Assistans.
För det var helt omöjligt att backa bilen.
Den bara rullade framåt.

Jag lät Dame E prata med Peugot Assistans, hon är från Göteborg och det är ju nästan samma sak som Bergen, för det är så himla pinsamt att behöva säga att jag inte förstår vad de säger och bergensiska är ett svaert svårt tungomål.
"Vi är precis mitt emot Hurtigrutterminalen och jag lovar, det går inte att backa. Vi har flera hundra bilar runt omkring oss som inte kommer ut och en liten bebis som gråter hysteriskt. Det är kris och panik."

Det kom en bärgare inom femton sekunder, han kanske också hade varit inne och handlat på Kiwi.
"Flera hundra bilar, sa han? Hur räknar ni i Sverige? Och den skrikande bäbisen? Är det hon som sover så sött i baksätet?"
Nå.
Det var en hygglig bergensisk bärgare, förvisso helt omöjlig att förstå.
Men jag förstod att jag inte hade lagt in backen akkurat ordentligt, det var inget fel på bilen, bara på chauffören.
Pinsamt.
Jag körde hem med slokande öron.
ALDRIG tidigare, sa jag, ALDRIG förut, sa jag.
Men sen hade vi en fantastiskt nyårsafton.
Gratinerad hummer, lax, italiensk spumante och ett imponerande fyrverkeri från granngården vid tolvslaget.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar