Planer och oplaner

Thank God it's helg.
Nu ska jag gå i skogen, gå runt sjön, gå på stan, gå i affärer, gå hem till E., gå på bio, gå ut och äta, gå.
Mäta fönster, mäta fönsterbänkar, mäta tyger, mäta längder, mäta tavlor, mäta ramar, mäta rum, mäta.
Laga mat, laga handtag, lägga tidningar i hög, lägga hög i container, lägga var sak på sin plats, lägga.
Rensa blommor, rensa papper, rensa kläder, rensa skor, rensa rör, rensa skafferi, rensa bil, rensa runt, rensa.
Thank God it's Monday kommer jag att säga på måndag morgon.

Senast på bibblan snubblade jag över en bok av en sån där organisationskonsult och supercoach för högeffektiva och högpresterande människor. Och just den här veckan var jag en sådan wannabee.
Ett av tipsen i boken var att gå upp klockan 5 på morgonen.
Jag prövade det i måndags.
Jag gick upp klockan fem och for runt som ett troll här och plockade och rensade och pysslade.
Tog en rask promenad, en vederkvickande dusch, jag sjöng areor, tände doftljus och spelade avslappnande plingelingmusik från Amazonas; en CD jag köpte för tolv år sedan men öppnade först nu. Jag körde bilen till service, trasslade mig fram med buss i morgonrusningen till jobbet och kom fram först klockan nio.
Helt slut.

Jag checkade ut strax efter klockan tre idag, fortfarande helt slut.
Så vid närmare eftertanke ska jag inte göra någonting det här veckoslutet.
Ingenting.
Jag tror inte jag tillhör målgruppen för den där högeffektiva och högpresterande organisationskonsulten och supercoachen.
Jag tror mer på indianerna som jobbar fyra timmar om dagen och sedan sitter och pratar runt lägerelden resten av dan och långt in på kvällen. 
Som tur är närmar vi oss också stearinljusens årstid.

Ska strax tända upp, korka upp och prata.
Sen ska jag inte göra något mer.