Hur ska länge koken ägga?

Det är Nobelvecka.
En så nobel vecka och inte en nobelföreläsning har jag varit på och inte ett enda nobelparty har jag blivit bjuden på.
Istället bjöd jag Baby M och hennes föräldrar på lunch idag. Medan de väntade på mig inne på restaurangen och medan jag väntade på att de skulle dyka upp utanför restaurangen gick jag in i en pälsaffär. Jag hittade minkpälsar, helryckta gråminkspälsar, för 65000 och uppåt, men jag köpte ingen för jag tänkte att det där det kan jag hitta billigare på Tradera.
Efter lunchen, japansk teriyaki med ett osannolikt förskräckligt te som smakade uller och blubb, hade jag en liten mejlkonversation med Moster M, eller Lilla M som vi också kallar henne.
Jag frågade om presenttips till Lilla C som blir ett kvart sekel gammal den 11 december kl 1135.
Moster M visste att berätta: Kläder och smink.
Kläder som man kan söka jobb i och smink som man kan söka jobb i.
Det lät lite trist, jag såg framför mig en kritstrecksrandig kostym och lite rosa läppstift, lite sobert så där, ungefär som ett kontorshotell.
Jag tror jag satsar på en helryckt minkstola och lite diamantströsslad strass i stället, strumpeband och ett smultronrött läppstift, för en roll i en kabaré på en teater verkar roligare än en skrivbordsroll. Om det finns någon audition som pågår vet jag inte. Någon som vet?

Lady E har kommit hem från Brasilien och på lördag ska hon förenas med sina pudlar Pussel och Pyssel.  Men däremellan är det Nobeldag, en nobel dag, och då ska vi äta grillade pilgrimsmusslor och jag ska få höra ALLT om det som hände och inte hände och borde ha hänt men ändå inte hände i Brasilien och att det var tjugosju grader varmt och caiparinhan stod som spön i backen.
Tänkte köra LFWW-dieten till oss tanter i morgon.
Low fat, white wine.
Det blir så mycket grädde ändå till jul, ris à la malta och Janson och Karlsson och Lundström och jag, så en dag utan grädde i pilgrimsmusslorna ska väl gå. Sen har vi det där med efterrätten som jag alltid brukar glömma bort.
Men jag fick ett oslagbart tips av kollegan A. idag. Hon kom farande från sitt hemland Brasilien i helgen och landade på Arlanda och tog sin resväska och gick ut i snön. Satte näven i snön, fångade en handfull och satte den till munnen.
- Snö, sa hon till sig själv. Är det så här snö smakar? Det är ju som glass, som sorbet, som sorbete.
En enklare efterrätt kan jag inte tänka mig, LFWS.
Low Fat White Snow.
Kanske kan man krydda den med vodka eller citron eller både och.
Undrar vilken snö som smakar bäst.
Den som kylts längs sydsluttningen mot sjöstugan till eller den som skuggats och skarats av nordan på vägen ner mot tvättstugan?

Jag har varit väldigt glömsk den här veckan av skäl jag som vanligt inte känner till. Men i vissa avseenden, i ett visst avseende, är jag glömsk året runt, år efter år efter år. Sedan ett kvarts sekel tillbaka glömmer jag aldrig Nobeldagen för det var då Lilla C gjorde sig redo att möta världen. Där satt jag och tittade på kungar och baroner och grevar och nobelpristagare och helt plötsligt gick vattnet sönder, som en fru från Hollywood uttryckte det i ett TV-program häromdagen.
Jag tyckte det lät poetiskt men jag undrar om jag hade tyckt att det varit lika poetiskt om säg, en svensk nobelpristagare i litteratur hade sagt det. Vad säger det om mig? Att jag borde se på Hollywoodfruar mycket oftare !
I vissa avseenden är jag en förskräcklig bakåtsträvare som föraktar språkets dynamik och de möjligheter till utveckling som ligger fördolda i översättningar av idiomatiska uttryck.
Och felsägningar.
Jag minns inte längre om det var jag, eller om det var Dame M som en gång i tiden myntade uttrycket:
" Hur ska länge koken ägga"?
Jag borde ägga kok mycket oftare.

Men nu kom jag på vad jag avsåg berätta om det där avseendet som jag alltid är så glömsk i :
Lilla M har namnsdag på nobeldagen.
Mitt namnsdagsminne går ofta sönder på nobeldagen, till förmån för minnet av mitt vatten som gick sönder för ett kvart sekel sedan.
Men i år, i morgon ska jag minnas och jag ska berätta det för Lady E alltmedan pilgrimsmusslorna grillas och vi äter snö till efterrätt. I övrigt ska jag vara tyst och inte påminna om att jag faktiskt är ganska stolt över att kunna skilja en nobeldag från en nobel dag, vilket för övrigt är en konst som även Lady E behärskar till fullo.
Gränsen går fortfarande vid särskrivning.