Minus tretton komma fem - I am a city girl

Det var -13,5 när jag kom till bilen kvart över fem.

En kvart senare satt jag fortfarande och beundrade mig själv i spegeln och väntade på att vindrutorna skulle vekna, släppa igenom kvällsmörkret.

Som tur var hade jag glömt att Lady E skulle komma på middag, att jag skulle köpa födelsedagspresent till lilla C och att Moster M hade en innestående namnsdagspresent.
För om jag hade kommit ihåg det skulle jag kunnat ha drabbats av stress nu mitt i fridfulla julfulla stämningsfulla december, stressember.
När jag kom hem snubblade jag på den persiska mattan, trasslade in mig i ett orientaliskt mönster,  ramlade rakt  in i hörnskåpet och fick en  Röd Pulka Baby Cruiser över mig i fallet.
- Hur gick det? undrade lilla C.
hUR DET GICK?
jA, men hur går det när man har jobbat förti timmar på ett sträck i nittio graders siberisk vinter och minkpälsarna kostar 65 tuuusen?

Sen kom Lady E direkt från São Paulo och vi åt fredagsmusslor med smält västerbottenost, thank God.

Och det slog mig, allteftersom vi pratades vid, att jag har gjort alldeles för få impulsresor till São Paulo de senaste åren.