Lördag med Trollflöjten

Kurar.
Ute blåser det.
Regnar.
Har slitit hårt hela dagen.
Hängt om elva tavlor och vänt ut och in på kylskåpet och badat det i Ajax.
Hittade inte mindre än ytterligare två burkar gelé från Domaine Closel och tre burkar senap.
Den yngsta av dem gick visst ut förra året.
Lilla C gick ut nu i kväll.
Skulle träffa söstra sin och alla de andra kompisarna för lite meze på en libanesisk restaurang.
Sen går de väl vidare till något hak i Stockholms livsfarligaste kvarter där det inträffar 13000 våldsbrott per år.
Så här sitter jag och tror att jag är tonårsmorsa igen, glömmer liksom bort att Lilla C fyller tjugosex nästa söndag.
När jag räknar efter - jag måste alltid räkna efter - innebär det att Moster M blir tjugofem om några månader.
Baby M fyller två om en månad och elva dagar och fyrtiotvå minuter.
Undrar vad hon gör ikväll?
Tittar på de bergensiska trollen?
Jag ser Trollflöjten på TV.
Ser och ser, jag har det som bakgrundsljud och ytterligare en ljuskälla i decembermörkret.



Vi har pratat en del om matlagning i Norge idag, Lilla C och jag.
Det är bitvis en skrämmande vittnesbörd hon avger och modershjärtat ömmar.




Det handlar om bristen på lättillgänglig färsk parmesan, om det påvra utbudet av rotfrukter och om att körsfärsen är så grovmald.
Det handlar om avsaknaden av naturgodis och om matkulturen i stort.
Kultur och kultur, nja.
Pinnekjött och fårskalle, nja.

Tigerhonan i mig vaknar. Min unge ska ha parmesanost och kålrabbi, så mycket hon vill, jävlarimig.




Ska anordna skallgång nästa gång jag är i Bergen för att snoka upp varenda matbutikk som säljer något annat än får-i-kål och tjockmald köttfärs.

Jag lovar.

Hoppas ungen kommer hem snart, lika välbehållen som hon gjorde igår och kröp upp i soffan:




Oh, sa jag och tittade på hennes sockor, smått imponerad. Du har börjat använda strumpor i par? Inte längre en vit på höger fot och en röd på vänster?
Ja vet du, svarade hon. Jag har det. För det är blir så pinsamt annars, om man fastnar i säkerhetskontrollen och måste ta av sig skorna.

Cykel upphittad

Är det någon som har glömt sin cykel?
Jag hittade den på Roslagsgatan idag ... återfås mot upptining ... fast jag är benägen att tro att den som parkerat den där bara tröttnat på snön och dragit till Bali.
Eller tagit ett påhugg som istappshackare?

   Runt nyår fick jag en bok av en kollega, en enkel bilderbok för vuxna och i den fanns en bild på ett slott som påminde mig om slottet i Saumur. 

Boken handlar om Don Mozart Juan :

 Och längst bak i boken finns en CD-skiva med musik ur operan. Denna plötsliga gåva påminde mig, i sin tur, om mitt oväntade möte med Maria Callas tidigare i höstas.
Operan och jag i Angers.

Jag hade nästan glömt bort det, men nu dånar av Opera igen i mitt kök.
Det är mäktigt.

I like.
J'adore.

På Drottninggatan, inne på ett antikvariat, hittade jag en enkel bilderbok "Morr-Tigers Oväntade Slut" heter den och innehåller ett antal kattdikter. Det är T S Eliot som har skrivit dem. Och nu läser jag ur boken för för Baby M:


Ve dig du veka undulat som flög ifrån din bur! 
Ve dig du övergödda mops som mötte detta djur!
Ve dig du feta råtta du som smög i skepparns skans!
Och ve varenda kattkräk när Tiger går till dans!

Det är mormors poesiskola, hon är för ung för att följa Anna Hallbergs i DN.
Snart kan vi gå på musikal och lyssna till Cats.

Och jag funderar över vad Mozart och T S Eliot kan ha gemensamt mer än att ha hamnat på samma bild?

Mission incompleted

Jobbet är klart, nästan.
Det första jag måste skriva på restlistan är att komma ihåg att skriva klart restlistan.
Jag fick ett mail av en kollega i morse, med en videosnutt från det Angers jag snart ska resa ifrån.
Angers, get surprised!

Handlade pilgrimsmusslor på väg hem från jobbet.
Kön till kassan var ganska lång och jag hann spana in tidningarna med senaste nytt från nationalstrejken igår.
Inget kul att läsa om.
Men Maria Callas fanns där som ett alternativ.




Inte hade jag trott att jag skulle göra allvar av det jag skrev igår kväll att jag skulle göra allvar av, lyssna på riktig opera.
Eller koka oxsvansbuljong, få för mig att sjunga duett med Lady Gaga på någon av världens arenor, göra en quiz på facebook och få diagnosen Tosca.
I am surprised.

O patria mia, om tre dagar ses vi, O patria mia.

Tosca

Jag gjorde en quiz på facebook – What opera are you?  – och svaret blev att jag är en Tosca:
“ You love drama in your life. You are a masochist. You dwell in pain, suffering, sadness. You love to love but you love to love the pain that love brings you. Your a negative thinker. EMO!”
Det var första och sista gången jag gjorde en quiz på facebook.
Och bullskräp säger jag.
Det är bara ett tidsfördriv medan jag väntar på att klockan ska bli 23.19 och tåget med Parisresenärer som kämpat sig fram genom landet under denna dag av Nationalstrejk, ska anlända till Angers.
Somliga av resenärerna ska fortsätta till Nantes dit de beräknas anlända 23.58.
Kanske har de suttit och facebookquizzat på tåget och kanske tänker de, liksom jag, att i forts♪ttningen ska jag lyssna p♪ riktig opera ist♪llet, som p♪
Tosca i Nantes

Höstlov och opera

Det franska höstlovet är i gång.
Vi planerar att åka till Sanxay över helgen, det är en liten by som jag knappt  vet något om, den ligger utanför Poitiers, ungefär femton mil bort. Jag tittade lite på nätet, såg något om soirées lyriques och klickade in där.
Det finns en romersk arena där, läste jag, och på den ägnade man sig åt det här i somras.
Igår läste jag Bodil Malmstens blogg , den här helt suverän och jag rekommenderar den varmt.  Hon bjöd på ett klipp från youtube som tog andan ur mig: Maria Callas.
Efter det såg jag reklam för en CD-samling med denna skönsjungande dam, och nu ikväll såg jag att den såldes på tågstationen i Angers.
Kom att tänka på min presumtiva karriär, den där om att sjunga duett med Lady Gaga på arenan i Verona som ett alternativ till att koka oxsvansbuljong.
Lady Gaga ställde in sin konsert i Paris till följd av strejkerna alldeles nyligen men hon kanske kan tänka sig att komma till Sanxay i stället så kan vi sjunga duett på den romerska teatern där.

Förra höstlovet reste Moster M och jag till Cuernavaca i Mexiko.
Vi stortrivdes.
Vi firade allhelgonahelg som bara mexikaner kan göra.



- Här vill jag plugga, sa M.
- Gör det sa jag, för jag har väl aldrig haft så roligt som när jag var 25, och student i Monterrey i Mexiko.
- Cuernavaca liknar Angers, sa M.
- Ja, sa jag.
- Vi måste åka tillbaka hit!
- Ja, sa jag.
Men det blir inte så av det här otäckt otäcka skälet : Studenter uppmanas undvika Mexiko.

Och det kommer att dröja innan vi besöker Operan i Cuernavaca.