Läser just nu

(Wikipedia)

Fördelen med att handla böcker i bokhandeln är att man hittar böcker man kanske aldrig hittat fram till annars.
När Jungfrun från Norge låg på bokbordet framför mig insåg jag min chans att förkovra mig lite i det granna nabolandets historia.
Och det är en märklig historia som tornar upp sig i det första kapitlet.
Den unga Margareta, dotter till kung Erik av Norge, blir moderlös vid födseln och får växa upp i Bergen tillsammans med sin ännu tonårige far.
Hennes mamma hade varit var dotter till kungen av Skottland. Nu dör även han efter ett våldsamt matagille, liksom alla hennes andra släktingar hemma i Skottland. Plötsligt står hela tronföljden på spel, en maktkamp inleds och krig hotar.
Lilla Margareta lovas bort till sonen till kungen av England och bröllopet mellan de unga tu, den ena fem år och den andra sju, ska stå på Orkneyöarna.
Ett skepp lastas med valkött, saltade oxar, nejonögon och öltunnor. Till den lilla flickan avsätts ett skålpund pepparkakor, en ask fikon och ett par sockerkakor. Det är om hösten, vågorna går höga, det är rått och kallt.
Den blivande barnhustrun blir sjuk och dör när de kommer fram till Orkneyöarna.
Hon förs tillbaka till Bergen, pappa kung Erik begraver henne efter vederbörlig identifikation. Kort därpå avlider även han och brorsan, Håkon V, får ta över.
Men han tycker det regnar för mycket och för ofta i Bergen och tillbringar helst sin tid i Oslo.
En dag, tjugo senare, kommer en kvinna seglande från Tyskland i sällskap av sin make. Hon påstår sig vara den unga Margareta som inte alls avlidit som gjorts gällande, utan förts på avvägar. Nu har hon kommit tillbaka för att göra anspråk på sin plats i kungahuset. Håkon inser snabbt att det är buffel och båg alltihopa men inleder en imponerande rättsprocess till vilken vittnen kallas från när och fjärran, vittnen som var med på båten där det unga barnet insjuknade och även vid hennes frånfälle.
Bedragerskan bränns på bål och hennes make får halsen avskuren.
Håkon V kan resa tillbaka till Oslo, pusta ut och se till att staden blir huvudstad.

Lyckligtvis har jag bara läst detta första kapitel och jag ser fram emot de som följer.
När jag kliver i land vid Bryggen i Bergen ska jag tänka på den unga Margareta som blev bortlovad i en ålder då man knappt hunnit tappa mjölktänderna. Vad hon tyckte om saken förtäljer inte historien, om det skrivs nog ingenting i de krönikor och annaler som författaren Tore Skeie haft hjälp av för att gjuta liv i denna unga människas öde som beseglas en stormig höstnatt år 1290.