Det är inte min dag idag men solen lyser ändå över sjön

Det är ingen ordning på pingstafton nuförtiden, inte sen annandag pingst avskaffades.
Inte ett dugg hänryckt är jag, inte ett bröllop har jag att gå på.

Mest en massa moln och regn som hänger i luften.
Gnisslig Wagnerfrossa på radion, melodischlagerfestivalen på TV.
Det var bättre förr, igår var det bättre, då sken solen över sjön.

Men idag, pingstafton. Det började tidigt i morse, det slog slint redan till kaffet, det var fel dag på fel plats, och strax därpå gick larmet.
Kan du inte komma hit? Nu!
The voice of a Little Old.
Jag trodde det brann.
Skulle så gärna vilja att vi firar att jag har fått bostadsbidrag, kan vi inte göra det? kvittrade hon. Kan du inte ta med lite godis, en räkmacka och en flaska vin, det är ju ändå pingstafton.

Alltså, jag har hört att det klagas på att man lägger gamlingar för tidigt, men nu klagar jag, de slits upp för tidigt, långt innan deras anhöriga märkt att det blivit en ny dag, allra minst pingstafton.
Gamlingar och gamlingar förresten, när jag väl stapplade in där på panget satt en mycket välskräddad dam i sin gustavianska guldstol, tjusigt klädd i svart och vitt i rutigt och randigt och prickigt i alla möjliga toner och nyanser. En enkel sjal draperad runt axlarna. Det mörka håret nyfriserat, de tre gråa hårstråna bortrollade, My Little Old påminde, på något vis, om en bild av Beyoncé jag såg i tidningen när jag var och klippte mig i veckan. Men mest påminde hon om sig själv och det foto från ungdomsåren som jag hittade till hennes fjärde tjugoårsdag.
Vet du, sa little Old.
Nej, vad då?
Jo, de sa här i personalen att jag ser tio år yngre ut än vad jag är.
Jag bekräftade det, sa att det kunde ju vem som helst se.
Om du fortsätter på det här viset kommer vi att vara jämnåriga lagom till midsommar, sa jag.
Men det gick fortare än så.
På väg ut från panget mötte jag en artig man, om han bodde där eller om han var en anhörig på besök vet jag inte.
Men han erbjöd mig sin rullstol.
Avböjde så artigt jag kunde utan att be gubben dra åt helvete.
Knallade ut mot parkeringsplatsen, tog min dieselsnåla Skodafarbror om ratten och satte kurs hemåt.

Morrade lite lätt.
Idag är inte min dag, solen har börjat gå ner. Men den skiner.