Är det inte nu i början av oktober
som vi får veta vem årets nobelpris i litteratur går till?
Jag tittade in på nobelprize.org men där fanns ännu inget datum.
De kanske inte har bestämt sig, de kanske håller på att babbla och förhandla för fullt.
Undrar hur snacket går.
Undrar om det överhuvudtaget vore möjligt att en poet fick gå på middag på stadshuset även detta år.
Jag gillar ju den där grabben från Australien, Les Murray. Och jag gillar den där grabben från staterna, John Ashbery.
Fast vi träffas ju aldrig.
Det finns andra grabbar jag träffar och en del av dem ska jag snart gå på middag med, på stadshuset.
Undrar vad jag ska ha på mig, härregud, det är hög tid att börja fundera på det.
Frisyr, skor, smycken.
Jag ska inte få nobelpriset, så mycket vet jag.
Men jag ska få en klocka i guld.
Och precis som för de flesta av nobelpristagarna så kommer jag bara att gå på den middagen en gång i mitt liv.
Men om jag, till skillnad från nobelpristagarna, hade varit mitt bruk troget under ett kvarts sekel i obruten rad, så skulle jag få gå dit år efter år, från och med nu.
Men det har jag inte, jag har skrapat ihop några år här och några år där, och plötsligt har det blivit tjugofem, sammanlagt, härregud.
Så då får jag bara vara med en gång, i år.
De som är stammisar där, de har berättat att det här årliga evenemanget, det är för serveringspersonalen som ett genrep inför Nobelfesten.
Om jag nu lägger mig an med lite storhetsvansinne så kan jag kalla mig poet.
Jag har ju diktat hur många julklappsrim som helst, som det här:
” Till mina lilla dotter Lotten Caroline:
När du vill känna dig vällingfri och fin
tänkte jag på dig, lilla småbarnsamma
tänkte ungefär detsamma
som till Malin Johanna
karibisk kaffesumpshealing
hawaiiansk honungshealing
ett slags japansk sushifeeling”
Jag minns inte vad det var för julklapp som hörde till poemet, det var kanske en ansiktsmask med vinägermalda riskorn från H&M.
Och även om detta lyriska mästerverk inte riktigt når nobelprisklass så ska jag i alla fall gå på en nobel fest på stadshuset och där taga emot ett stycke guld.
Jag tittade in på nobelprize.org men där fanns ännu inget datum.
De kanske inte har bestämt sig, de kanske håller på att babbla och förhandla för fullt.
Undrar hur snacket går.
Undrar om det överhuvudtaget vore möjligt att en poet fick gå på middag på stadshuset även detta år.
Jag gillar ju den där grabben från Australien, Les Murray. Och jag gillar den där grabben från staterna, John Ashbery.
Fast vi träffas ju aldrig.
Det finns andra grabbar jag träffar och en del av dem ska jag snart gå på middag med, på stadshuset.
Undrar vad jag ska ha på mig, härregud, det är hög tid att börja fundera på det.
Frisyr, skor, smycken.
Jag ska inte få nobelpriset, så mycket vet jag.
Men jag ska få en klocka i guld.
Och precis som för de flesta av nobelpristagarna så kommer jag bara att gå på den middagen en gång i mitt liv.
Men om jag, till skillnad från nobelpristagarna, hade varit mitt bruk troget under ett kvarts sekel i obruten rad, så skulle jag få gå dit år efter år, från och med nu.
Men det har jag inte, jag har skrapat ihop några år här och några år där, och plötsligt har det blivit tjugofem, sammanlagt, härregud.
Så då får jag bara vara med en gång, i år.
De som är stammisar där, de har berättat att det här årliga evenemanget, det är för serveringspersonalen som ett genrep inför Nobelfesten.
Om jag nu lägger mig an med lite storhetsvansinne så kan jag kalla mig poet.
Jag har ju diktat hur många julklappsrim som helst, som det här:
” Till mina lilla dotter Lotten Caroline:
När du vill känna dig vällingfri och fin
tänkte jag på dig, lilla småbarnsamma
tänkte ungefär detsamma
som till Malin Johanna
karibisk kaffesumpshealing
hawaiiansk honungshealing
ett slags japansk sushifeeling”
Jag minns inte vad det var för julklapp som hörde till poemet, det var kanske en ansiktsmask med vinägermalda riskorn från H&M.
Och även om detta lyriska mästerverk inte riktigt når nobelprisklass så ska jag i alla fall gå på en nobel fest på stadshuset och där taga emot ett stycke guld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar