Inget särskilt

Funderar över de en decimeter korta blyertspennor, inplastade, som följer med reklamutskick tillsammans med tjocka kuvert och en massa frimärken som ska rivas och klistras och duttas och hållas på med. Varför?

Min ”INGEN REKLAM, TACK” har blåst bort och jag väntar på ny brevlåda. Alla i huset väntar på ny brevlåda, vi har bestämt att vi ska ha nya brevlådor, låsbara med förtryckt INGEN REKLAM, TACK för den som vill och det vill jag.
I väntan på leverans och installation fylls min lilla plastlåda av reklam. Jag avskyr det. Jag blir fullständigt galen på alla papper som rasar in.
Jag gillar inte lösa papper, jag gillar inte pappersexercis, jag hatar pärmar, jag gillar inte blanketter och jag blir djupt olycklig av excelark, av dessa små fyrkantiga celler som stänger in mina ögon. Jag stirrar på cellerna och de ser alla likadan ut och inte fan vet jag vad jag ska göra av dem.

Funderar över varför det ska ta tjugo minuter att ringa till kommunen för att ställa en enkel fråga och efter 100 knapptryckningar gå i mål hos en spökröst som säger att telefontiden är måndagar mellan 0830 och 0930.

Och, jag funderar fortfarande över vem som får nobelpriset i litteratur. Någon föreslog Bob Dylan idag, jag gjorde en liten gallup hos mina närmaste grannar i kontorslandskapet. Bob Dylan, det vore väl kul.
En poet hoppas jag på, POESI, TACK.