Någon sa det någonstans häromdagen.
Men tillåt mig sitta i min gungstol och gnälla lite.
Jag är ju ändå mormor, mormödrar får sitta i gungstolar och är det - 48,7 grader kallt får de gnälla också.
Även om det bara är -15 just nu, utanför min husknut.
Fan, vad kallt det är.
Kylan lamslår Sverige.
Jag bor i Sverige, alltså är jag lamslagen.
Det är klart, det hindrade mig inte från att ta mig ut till barndomens skidbackar strax söder om Farsta för att titta till min gamla mor, hon fyller hundrasjttionio till våren.
Hon har ingen gungstol men väl en rullator.
Hon skickade ner mig till torget för ett par enklare ärenden.
Utanför bankomaten stod två ligister.
De hade svarta rånarluvor djupt nerdragna över kinderna.
Nu blir jag rånad tänkte jag.
Men ligisterna höll på att frysa ihjäl och den ene av dem sa till den andre:
Nu går jag hem innan jag fryser ihjäl.
Jag gick in på ICA.
Där inne satt kassapersonalen med mössa och halsduk.
Jag köpte lite kaffebröd.
Min gamla mor hade satt på en kanna kaffe och tänt ett stearinljus.
Det var varmt och gott i köket.
Har du hört, sa hon, att det är några stackare där uppe i norraste Norrland som har blivit av med strömmen. Där är det visst förti grader kallt ikväll.
Ungefär som här alltså, sa jag.
Hördu, jag tror vi klarade förtitalets krigsvintrar hemma i Småland bättre än vad vi gör här i dag.
Säkert, sa jag.
Och kom att tänka på att jag redan har glömt förra årets vargavinter.
Glömt att att jag har bytt färg på bilen, då var den röd.
Och glömt att jag slarvat bort min gröna rånarluva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar