Vem kan motstå möjligheten till tre dagars oavbrutet solsken, en varm sandstrand och ett turkost medelhav?
Inte jag.
I fredags kväll såg jag min favoritfilm igen, Time to Destination, jag är omåttligt förtjust i slutscenen och i just den här versionen hade Palma de Mallorca huvudrollen.



Palma...
Efter alla dessa holländska ostar och väderkvarnar kändes det smått exotiskt att dra in doften av medelhav, se bougainvillean blomma ..... 



.... och lyssna in den katalanska dialekten; helt obegriplig men hur charmig som helst.

De tre dagarna av oavbrutet solsken, varm sandstrand och ett turkost medelhav blev blott två.
Måste ju ge plats åt bokhandlarna också.
Alla våra mest namnkunniga deckarkreatörer fanns i alla hyllor, förstås. Men även en granne från Finland, jag tror han hette Torsten Pettersson och från det vackra fjordlandet i väster ett verk från den vackra staden Bergen där paraplyreparatör är en erkänd yrkeskategori som aldrig riskerar att stå utan jobb.



På hotellet bodde det mången fler bergensare än nollåttor.
Inte undra på, tänkte jag.
Mallorca har trehundra soldagar om året och Bergen har trehundra regndagar om året.

Just nu håller Baby M på att packa inför sin förestående resa från regnen över Bergen till solen över Stockholm.
Nalle, napp och några ombyten.
Redan i övermorgon kommer hon tultande på Arlanda och jag börjar fundera på om det inte är lika bra att jag bosätter mig någonstans där i närheten.