Borta bra, hemma blommar syrenen

Tisdag morgon kom jag till Amsterdam vid en tidpunkt som jag vanligtvis knappt har hunnit in på kontoret.
Det var en sömnig men mycket fin flygresa.
Strålande sol.
Inte ett askmoln.
Och min favoritfilm - Time To Destination - visades även på denna korta rutt.

Sen jobbade vi i en hastighet som påminde mig om ljusets.

Om vi hann med After Work?
Visst gjorde vi det.

Igår, till exempel, ägnade vi oss inte åt något annat.
Vi började på hotellet, de har gratis wifi på terassen, men ingen enkel kvällsmat under 300 euro.




Så vi fortsatte på brasseriet på stationen, de har också wifi, men efter klockan åtta - som det hann bli - inget annat än en tunn och tanig tomatsoppa för en eurotia.
Vi strosade vidare till McDonalds, en säker räddare i nöden.
Hamburgare och wifi.



Men batterierna tog slut.
Och inga hål i väggen, inte ett enda hål någonstans.

Vi avslutade kvällen i baren på hotellet.
Vi beställde in lite mer wifi och en skopa ström.

Det räckte för att få iväg de sista mejlen.

Här hemma har inget annat hänt än att syrenen gått i blom.
Jag är alldeles för trött för att ta ett kort på det.
Dessutom börjar solen gå ner.
Liksom hela jag.