Måndagsmiljardärskan

Den där falska skattemyndigheten som ville ge mig 50 euro tillbaka, vilken snåljåp.
Idag fick jag ett helt annat erbjudande, det trillade in i mejlboxen på jobbet.
Det var från det där företaget de flesta av oss umgås med titt som tätt – det där mikromjuka, mikromjuk dått kåmm – nu hade man identifierat mig som 1 av totalt 6 lyckliga vinnare av en utmärkelse.
Vad jag rent konkret hade gjort för att förtjäna det fattade jag inte riktigt.
Det var en himla massa text och gratulationer men budskapet var ändå klart: Because you’re worth it.
Jag behövde bara klicka först här, och sen där, så skulle jag raskt kamma hem kovan.
Det var, mina vänner, ingen dålig summa.
Det var 1 864 000 000 brittiska pund.
Jag skickade mejlet vidare till vår interna SÄPO-avdelning och gick ut i hösten, det regnade.
Åkte till Gysinge Byggnadsvård på Storgatan 31 i kvarteret Krubban på Östermalm; ja, jag preciserar bara för att uppmuntra alla en liten utflykt dit, om inte annat för kaféet som fortfarande håller utomhusöppet under segelduk.
Där inne i butiken köpte jag en tapetbård, några tapetprover och en liten burk matt linoljefärg som färgprov.
Inte ett ögonblick saknade jag några 1 864 000 000 brittiska pund.
Bara min kamera som blivit kvar annorstädes.
Om ni klickar på den här länken får ni upp ett bildspel och ser kaféet under segelduken.
Jag lovar, det är helt ofarligt.