Jeanette Winterson - en storfavorit

I början på veckan fick jag frågan om jag läst något av Jeanette Winterson.
Ja, svarade jag, nästan allt. Och sen pratade jag oavbrutet i en halvtimme.
I torsdags tog vi oss till Kulturhuset, väninnan, hennes döttrar och jag.
Moster M hade varit självklar i sammanhanget. Med mitt goda minne har hon lagt beslag på en icke oansenlig del av min Wintersonsamling.

Men hon hade sina hästar att ta hand om.
Vi andra tog oss till Kulturhuset för vi ville höra Jeanette Winterson berätta om sin senaste bok på svenska: Why be Happy when you can be normal?
Inget i mitt sällskap hade ännu läst något av JW ännu.
Jag avundas dem djupt.
Jag vet inte om man kan recensera ett författarframträdande.
Om man kan det, så är jag ändå inte förmögen att göra det.
Det var roligt, lärorikt, svindlande, underhållande, gripande, halsbrytande, tänkvärt, intressant, poetiskt, precis som hon skriver. 
Efteråt sa mitt sällskap att de blivit mest tagna av hennes inledning i en tidig bok:
” Why is the measure of love loss?” 

Ett statement vars innebörd författarinnan själv, numera, decennier senare, inte längre tror på.
Mitt eget favoritcitat är den här inledningen, ur Powerbook:
" To avoid discovery I stay on the run. To discover things for myself I stay on the run". 

Nästa gång Jeanette Winterson kommer till en plats nära er: Gå dit!

Ikväll intervjuades JW i Babel av Jessica Gedin.

Jag vet inte om man kan recensera en författarpresentation, jag kan det inte, den var kort och gott super, supernajs.

Hoppas att hundratusentals fler än de tusentals som var på Kulturhuset såg Babel ikväll.
För er som missade det : Se reprisen, se det på SVT Play.