Köksfunderingar

Inredningsbloggar idag.

Tittar på kök. Se men inte köpa, säger jag till mig själv.
Planlösningen i mitt hem är gjord för en livsstil baserad på frystorkat i påse att värmas över en öppen eld på tomten.

Här finns förvisso alla bekvämligheter; spis, ugn, kyl, frys, diskmaskin. Rinnande vatten, några skåp och några lådor.
Vattnet rinner, skåpen är proppfulla, lådorna är proppfulla.
Kylen rinner också, ugnen var defekt redan när jag flyttade in för fem år sedan och nu har diskmaskinen proppat igen.
Det finns anledning att titta på kök.

Under de senaste dagarna har jag slitit ut ett antal köksinredare med mina frågor hos ett par tre tilltänkta leverantörer, utom på IKEA för där kom jag aldrig fram i kön.
Under dessa dagar har mitt kök antagit alla former. Högblankt med valnöt, massiv ek och borstat stål, herrgårdsromantiskt, Frida Kahloliknande, varmt vaniljgult, kallt turkost, klassiskt klassisk stil, ultramodernt, urban design, rural design, 50tals-retro, 60talsretro, 70talsretro, 80talsretro. 
Allt utom 90tals-retro, för det har jag nu.


Jag har, inom mig, dragit om rör och vattenledningar, rivit väggar, flyttat luftuttag, lagt nya golv, bytt fönster, höjt taket, sänkt taket, flyttat ytterdörren, flyttat element.
Jag har släpat hem tonvis med broschyrer.
Bläddrat och bläddrat och bläddrat.
Klickat på kylar, frysar, ugnar, keramikhällar, induktionshällar och vinkylar.
Klickat på marmorbänkar, laminatbänkar, träbänkar, stålbänkar, bänkbänkar.
Och insett att om jag ska ha ett nytt kök i en eller annan form, helst i en form där det knappt märks att det är ett kök, så måste jag tänka om radikalt.

Mitt kök är helintegrerat med hallen, mycket opraktiskt. Men det passar mig som är en genuint opraktisk människa ganska bra.
Fast det vore ännu bättre med ett kylskåp som inte rinner och en diskmaskin som diskar.

Eller ett abonnemang på take-away.