På barnkalas med Shakespeare

Baby M har rest till Bergen och tagit sin far med sig.
Och sin mor, sin onkel P och farmor och farfar.
De står och väntar vid gaten just nu – såvida inte SAS har satt in ersättningsbussar mellan Arlanda och Arvika såsom SL har satt in ersättningsbussar mellan Tumba och Flemingsberg den här helgen.
Den här helgen går det fortare att resa direkt till Bergen än att resa till Stockholm via Flemingsberg med byte i Tumba.
Så mycket kommunalt jag har åkt idag har jag inte åkt på ett år.
På ett år hinner det hända en del. Och man lär sig mycket.
Varje dag lär man sig något.

Idag lärde jag mig att förvaringsboxarna på Stockholms Central är gjorda för specialtränade förvaringsboxexperter, för välutbildade förvaringsboxanvändare som klarar tre omöjliga saker simultant:
1. Läsa en obegriplig instruktion
2. Hålla ner ett handtag i exakt tre sekunder
3. Håva fram kort i rätt betalningsautomat eller
4. Håva fram växelmynt i rätt kvantet i rätt betalningsautomat

För oss noviser i det svorska sällskapet tog det tre kvart innan vi hade lyckats med alla tre momenten och då var vi ändå trespråkiga som läste de obegripliga instruktionerna och sprang runt och fladdrade med hundralappar som varken växlingsautomater eller kioskinnehavare ville kännas vid.
Ett fall för uppdrag granskning, ett fall för uppdrag turistgranskning och vår Stockholm Sightseeing Tour hade fått sig en törn redan innan vi kommit ut på Vasagatan där det var snorhalt, blixthalt, vansinneshalt.
Norrmännen tog det mer positivt och sa att det var Mye Glatt.
Sen tittade vi på Stockholm By January.

Igår höll vi barnkalas i glada färger.

 


   

   

 

Alla var här, nästan alla i alla fall:

  

 

Vi tände en tårta.

Och vi piskade sönder en piñata.

  

Lite synd, den var rätt snygg där den hängde.
Funderar på att låta knåpa ihop en ny och låta den utgöra en del av inredningen.
Hon fick massor av spännande presenter den lilla Baby M, presenter som sedan upptog hennes intresse långt in på småbarnstimmarna.
Och jag halade fram den där antikvariska utgåvan av barnkammarrimmen som T S Eliot skrivit om Morr-Tiger.
Men Moster M visste bättre, poetrywise.
Hon gav sin systerdotter Stormen av Shakespeare.
Och i det medföljande födelsedagskortet, tillställt världens bästa 1-åring med puss och kram från Moster M stod skrivet som följer:

” Ferdinand:

Nej, min ängel,

långt hellre bröt

jag både ben och

rygg än att du gjorde
sådant grovarbete och
 jag satt och såg på!

Miranda;

Jag klarar det
minst lika bra

som du – ja mycket bättre (….)

(Akt III, Scen I)”

Det lär vara i Stormen som namnet Miranda för första gången uppträder i litteraturen.

Även Grand Old Lady B hade tagit sig ut till oss här på gården.
Hon kom halkande med färdtjänst och rullator och hade en trave försenade julklappar med sig.
Den här gav hon mig och jag blev alldeles rörd över att hon varit ute i vinterhalkan med färdtjänst och rullator för att skaffa fram Shakespeares sonetter i Eva Ströms nytolkning.