Här är jag nu. Färdigpackad och resklar.

Vi kom att prata om resrutter igår, efter den där Cointreaudrinken jag beskrev under Att göra i Angers.
Tänk om jag hade vetat att man kan flyga från Arlanda till Nantes via Amsterdam på fyra timmar och trettio minuter!!
I sådana fall hade jag kunnat få sova till klockan 6 i morgon bitti. Men så dags ska jag redan vara på plats på Arlanda och förhandla om priset på allt extra bagage. Jag hoppas att det ingår en personlig bärare i avgiften när jag ska ta mig till tåget på Charles-de-Gaulle. Annars får jag balansera golfbagen på huvudet som drottningen av Afrika.
Jag tackar i alla fall min tipsare för det holländska resealternativet och lägger in det under rubriken Resa Dit.

Jag har resfeber. Jag får alltid resfeber och just nu har jag en förfärlig avskedsångest. Jag behöver inte åka längre än till Gävle över en helg för att drabbas av det. Jag vänjer mig aldrig. Det är så hemtrevligt just nu. TV:n puttrar i bakgrunden, jag tror det är Sagan om Ringen, och i köket brummar diskmaskinen. Jag har lämnat över bruksanvisningen till städskåpet.
Jag saknar alla hemma i båset redan innan jag lämnat det.
Men jag har foton i min nya röda kamera och jag har mitt rosa överlevnadskit.
I will survive.