Äpplen, guld och koppar

Äntligen kom det, mitt sideboard.
Äntligen och äntligen förresten, det gick ganska snabbt.
Transporten från landsorten började med ett klokt beslut: att inte åka och hämta det.
Det fattades några millimeters utrymme i bilen.
Så jag ringde runt och i onsdags morse fick jag svar från en firma som sa att de skulle kunna leverera, inom en vecka ungefär.
OK, sa jag.
Fyra timmar senare ringde en snubbe och sa ”jag har ditt sideboard på flaket – är du hemma?”
Det var vid lunchtid.
Det var jag inte men jag tog mig hem och snubben sa: Har du bärhjälp?
Det hade jag inte och bordet vägde sjutton ton.
Han lämnade det på backen med de gracila bordsbenen i gruset.

Sen åkte han hem till landsorten.
Märklig transporttjänst.
Men nu står bordet här inomhus och doftar teakolja och det är det vackraste jag sett.

Lite aztekinspirerat. 

Det talar till mig, får mig att hänga om tavlor, möblera om, mixa och fixa.
Idag sa det åt mig att köpa en pocket stringhylla i koppar.
Så jag gjorde det. 

Från rum21.se

Och jag känner mig rik för …

… i kylen har jag två bag-in-box med fem liter i varje.
Det är äkta gulddroppar, äppelmust på Transparent blanche och Säfstaholm, resultatet av en liten trädgårdsövning i torsdags. Vi plockade äpplen, och plockade och plockade, och rara grannar körde ett par hundra kilo till musteriet på Ekerö och kom tillbaka helt lyriska och bilen full av ännu varma bag-in-boxar med nypastöriserad must. Det ska vara ett fantastiskt ställe, en dag får det lov att utflyktas dit.

Men färgerna 

här hemma på gården räcker långt i sensommarsolen.