inför jul

Nu är det nästan jul igen och om jag har förstått det rätt kommer 25 000 gäster farande med julgranen, de kommer att vakna till liv i stugvärmen och dansa under granen.
Ett institut av något slag håller just nu på att utröna huruvida fästingar ingår i den oinbjudna skaran gäster.
Hu.
Så många år, så många jular utan en tanke på fästingar som kryper omkring, kanske klättrar upp på julbordet och kravlar omkring i mossan i adventsljusstaken.
Hu.
Jag har jobbat in i det sista, inte så mycket med sill och köttbullar utan med att förstå förändringsprocessernas inneboende mystik. Till och med gått en kurs så här precis före jul, en kurs som var precis så bra som en kurs ska vara och som väckt både känslor och tankar och dessutom gett mig ett knippe konkreta verktyg att ta till och en bok att läsa under julhelgen.
Tillbaka på jobbet på bruket har jag sen citerat Einstein lite här och där, han som sa att man inte kan lösa problem med samma sätt att tänka som man använde sig av när man skapade dem.
Jag har uppmanat alla och envar att tänka fritt, högt, annorlunda.
Vilket alla och envar också har gjort – och detta långt innan jag kom farande med min trumpet och uppmanade till nya fanfarmelodier.
Visade det sig.
Och jag märker, jag noterar, mina första spontana reaktioner:
Vafalls?
Så kan man väl ändå inte! Göra.
Sen ger jag Prusseluskan i mig en himlande blick, bara så att jag själv vaknar till liv och inser att det är jag som är en fästing fäst vid gamla tankemönster, att jag faktiskt ingick i den armé som en gång skapade en mängd problem som vi nu ska försöka lösa.
Hu.
För idéerna jag får ta del av synes, om jag ger dem lite tid och eftertanke, lika genialiska som kontroversiella.
Spännande.

Requirements elicitation

Förra sommaren skrev jag om mitt hopplösa kök och mina storvulna planer på att göra om det. Jag fick råd och tips och härlig inspiration bl a av Fransyskan H här i bloggen bredvid.
Sen hände någonting och allt stannade av.
Nu har solen kommit tillbaka, så ock mina storvulna planer.
Under året som gått har jag kommit till en del insikter: Köket är hopplöst, alkoven intill är hopplös, jag med.
 Köket är kök och hall-i-ett, alkoven är bibliotek och mycket annat-i-ett.
Jag behöver nog ta ett helhetsgrepp, tror man säger så.
Och börjar, återigen, bläddra runt på alla sajter som finns och läsa alla tidningar som finns och vandra runt med tumstock och ringa till nära och kära och säga Hjälp Mig.
Alla säger samma sak.
De säger: Ring TV1, TV2, TV3, TV4, TV#, ring Det Okända, ring Ernst, ring vartenda hemma-hos-make-over program som finns.
Men jag är en envis åsna, kan väl själv.
Men nä, jag kan inte.
Så, häromdagen skickade jag ett mejl till IKEA, de erbjuder ju en sån där enkel inredningstjänst à en timme. Så här skrev jag:
”Hej! Jag har en alkov som är 2 meter lång och 1,6 bred och 2,70 i taket. Jag vill göra om det till gästrum med plats för förvaring. Hälsningar Lotta”
Sen lutade jag mig tillbaka och väntade på att en mirakellösning skulle trilla in i brevlådan.
Men….
IKEA svarade att jag var välkommen att precisera mina tankar lite mer. Vad ville jag göra med rummet? Sy? Måla? Äta? Se på TV? Var sitter fönster, dörrar, eluttag? Vilka färger och vilken stil gillar jag?
Tusen frågor.
Inte kunde jag svara på det. Jag vill ju varken sy, måla, äta eller se på TV. I alla fall inte i min alkov, i förrgår hittade jag mina golfskor där, som jag letat, äntligen har man öppnat 18-hålsbanan, äntligen är det vår. Jag gillar alla färger, inte alla samtidigt, marinblått passar nog bäst på sjön, inte i mitt kök, inte i alkoven, jag gillar alla stilar, både Frida Kahlo och sengustavianska provinsarbeten.
IKEA bad mig rita upp mitt rum på ett medskickat papper, det ser ut som ett rutnät med mikroskopiskt små ränder, som tillsammans bildar en miljard rutor, jag vet inte hur jag angripa det, vad jag ska göra med det, jag kan inte rita.
Det är ju inte ett rum ens en gång, bara en alkov, det finns inga fönster, inga eluttag, bara en lampa som hängdes upp för en vecka sedan; två år efter att den senaste togs ner.
Jag kan inte rita.
Jag vill bara ha plats för en extra övernattning och lite enkel förvaring (mina tiotusen böcker, morfars gamla atlas, Frödings samlade, morbror Maltes jugendvas, det lille dukkehjem jag ropat in på Tradera så att lilla Milla ska ha något att leka med när hon är här, mikron som jag inte bestämt mig för om jag ska behålla, och guldpendylen jag lovat ta hand om tills lilla C har hittat en vägg man kan hänga den på.)
Bara så.  Men hur ska jag rita det?
Jag kan inte rita.
En gång skulle jag rita en styrningsprocess på en whiteboard, det blev en gris.
De som var med vid det mötet skrattar fortfarande så de kvider när de möter mig, trots att det gått tio år sen det hände.
Kanske jag borde rita styrningsprocesser mycket oftare, nischa mig, bygga mitt varumärke kring grisritningar?
Men hur ska jag förklara för den inredningsarkitekt jag ska möta vid rulltrappan på våning tre den tredje juni vad jag menar när jag säger att jag vill ha förvaring och gästrum allt-i-ett i ett skyffe utan fönster eller eluttag?