onsdag 21 januari 2015

Epik


Jag berättar sagor, tro mig.
Så skriver Jeanette Winterson i en av sina böcker och det slår mig nu att jag inte har läst den senaste – the Daylight Gate.
Jag har skrivit egna sagor istället, små korta stycken, ungefär som de jag brukat skriva här, och så har jag mejlat dem till Onkel C som läst med förtjusning.
Det har varit berättelser om smeder och fiskare, bönder och banditer, ja ni vet, de gamla släktingarna.
Igår fick jag för mig att skriva ut alla alster och det blev en diger lunta på nästan åttio sidor.
Du milda Matilda!
Jag hade liksom ingen aning om att det hade dragit iväg så långt.
Efter jul fick jag nippran på bouppteckningar, sen gick jag loss på sockenstämmoprotokoll och jag tror aldrig det tar slut, jag har soldaterna kvar och de flesta av oäktingarna.

I’am telling you stories, believe me.
Så låter Jeanette Winterson i originalutgåvan om jag inte missminner mig.
Me too.
Branschen jag numera är verksam inom, och där jag med dårens envishet förkunnar enkelhet och smidighet, den kryllar av begrepp och termer som för tankarna till rymdforskning och mer komplexa discipliner.
Nya ord tas ideligen i bruk, det senaste på terminologins catwalk är det abstrakta substantivet epic.
Ingen tycks veta vad det egentligen betyder eller innebär eller hur det bäst används, bara att det ser bra ut i strategidokument.
Vad kan man förresten översätta det till? En epik, flera epiker?
 Nämen det går ju inte.
Idag bannlyste vi ordet och bytte ut det mot story.
På så viss blir de strategiska sagorna mer episka.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar